I'm back! Återigen från ett tåg, vilket kändes som rena måstet med tanke på vad som händer i detta kapitel. Yes, ni vet vad som gäller - det är dags att bege sig till Hogwarts! I det här avsnittet ska vi analysera om det verkligen är helt okej att sälja godisbönor i alla smaker till 11-åringar utan att informera om exakt vilka smaker det kan bli fråga om. Jag bjuder också på en analys över det skadeståndsrättsliga ansvaret för råttor. Enjoy!

 

Bertie Botts bönor i alla smaker är ju lite av THE candy i trollkarlsvärlden (chokladgrodorna får ursäkta). Med bönor i alla smaker menas verkligen alla smaker, som Ron har vänligheten att informera Harry om innan Harry sätter tänderna i den första bönan. Bland lite mindre fräscha smaker som nämns återfinns lever och komage, och senare  i boken stöter vi på öronvax. Ingenting jag personligen känner mig sådär taggad på (ett tag såldes såna här bönor IRL, men jag vill minnas att den värsta smaken var tomat). Hur ska vi se rättsligt på försäljningen av såna här "godsaker"? Tja, det är nog inget problem enligt produktsäkerhetslagen i alla fall. Varor får inte säljas om de medför en risk för personers liv och hälsa. Bönorna verkar dock inte medföra några direkta hälsofaror, mer än tillfälliga och, kan det förväntas, övergående äckelkänslor. Däremot kan det diskuteras om det inte står i strid med god marknadsföringssed, 5 § marknadsföringslagen, att inte tydligt upplysa köparna vad som omfattas av alla smaker. Att man riskerar komage-smak känns som något man bör upplysa om, och underlåtenhet att göra så skulle kunna resultera i ett åläggande att framöver lämna information enligt 24 § marknadsföringslagen. Detta är en rent näringsrättslig sanktion, vilket innebär att den enskilt drabbade konsumenten inte kan få någon ersättning för obehaget. Visserligen skulle produkten kunna tolkas som felaktig om smakerna är så orimliga att de avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta, men felaktigheten i sig medför ingen rätt till skadestånd om ingen skada kan påvisas. Dock är det möjligt att köpet skulle kunna hävas, så att den stackars drabbade parten åtminstone fick tillbaka pengarna för köpet.

 

Nåväl, Harry verkar inte lida några trauman av de något äckliga bönorna. Någon som istället lider en faktisk personskada är Gregory Goyle, som när han försöker sno godis av Harry och Ron blir biten i fingret av Rons råtta Scabbers. Skulle Goyle kunna kräva ersättning av Ron för detta? (SPOILER ALERT - skulle sannolikt ha bättre chanser genom att kräva skadestånd direkt av den sabla råttan...). En personskada har uppstått, vilket är ersättningsgillt om skadan orsakats genom vårdslöshet, 2:1 skadeståndslagen. Vad gäller ansvar för djur så finns, åtminstone vad gäller hundar, ett strikt ansvar. Med strikt ansvar menas att man får ansvara för uppkommen skada oavsett om man klantat sig eller inte. Det är dock tveksamt om detta kan analogiseras till att också gälla andra djur, såsom råttor. Troligen inte. Frågan är då om Ron varit culpös (=vårdslös, oaktsam) som inte haft bättre kontroll på sin råtta. Jag ser både argument för och emot det. Å ena sidan kan man tycka att djur med fördel bör hållas i en bur. Å andra sidan har Scabbers (oss veterligen) inte tidigare varit aggressiv (som råtta åtminstone...) och det kanske därigenom var svårt för Ron att förutse attacken. Goyle kom dessutom in objuden i vagnen och gav inte Ron någon tid att hinna kontrollera Scabbers. Min bedömning är att även om Ron skulle anses ha varit vårdslös, bör skadeståndet jämkas med hänsyn till att Goyle de facto var på väg att snatta godis och därigenom själv var medvållande till Scabbers attack.

 

Vad tycker ni - borde marknadsföringen av Bertie Botts bönor vara tydligare och borde Ron ha bättre koll på sin råtta? Öppet för diskussion!

 

Nästa vecka är vi ÄNTLIGEN på Hogwarts och jag ska göra mitt bästa för att hitta juridiska problem hos sorteringshatten!