Är Dudleys grissvans verkligen en fråga om misshandel? Paragrafen lyder:
"Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader."
Det är inte fråga om en kroppsskada eller sjukdom. Dudley har helt enkelt fått en ny kroppsdel. Jag minns inte om förtrollningen orsakade smärta (det var ett tag sedan jag läste boken) men i så fall torde väl smärtan ha varit helt lindrig och hastigt övergående?
Frågan är därför om grissvansen får anses ha försatt Dudley i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Med vanmakt avses en närmast fullständig brist på kroppslig kontroll (exempelvis medvetslöshet) och det drabbades ju inte Dudley av.
Däremot kan jag tänka mig att en komplett förvandling till gris hade försatt Dudley i vanmakt eller ett liknande tillstånd. Han skulle plötsligt ha en helt annan kroppskonstitution, sakna händer, inte kunna kommunicera, inte kunna resa sig på två ben, inte kunna ta sig ut sitt grisstadium osv.
Att förvandla någon till en gris kan väl heller inte vara att anse som ett ringa brott och därför tänker jag mig att Hagrid kan ha gjort sig skyldig till försök till misshandel (enligt 3:11 BrB).
Annars klurar jag på om grissvansen kan vara någon form av ofredande...
Det är ju sant, förstås. Vore det kanske jämförbart med en situation där en person överfaller en annan och klistrar på denne en falsk grissvans med superlim? Även i detta fall skulle offret hämmas av svansen och tvingas uppsöka vårdinrättning för att bli av med den. Om Dudley inte fick ont av förtrollningen skulle ju effekterna vara ungefär desamma. Jag tänker mig att grissvans-klister-fallet skulle bedömmas som ofredande snarare än misshandel. I RH 1992:70 bedömdes den som ritat på en annan med spritpenna ha ofredat denne - är det jämförbart med att klistra en grissvans på någon? Eller att förtrolla någon så att de får en grissvans?
Man ska ju inte förarakta grisen den är mycket omtyckt av kvinnosläktet och får första parket på julbordet! Sen att vissa skickar fram syrran att vissa att svansen inte fått knorr det är ju inte en brottslig handling utan bar en listig strategi i grisens försök att vinna på julbordet! Men även om svansen har knorr och vissa förväxlar grisen med en kastrerad hund fast med knorr av blå band slag så kanske en annan sås skulle passa grisen bättre öppenbarligen så är rödvinsåsen mäkta populär även bland Carro i letandet efter lite ben rester. Det kan bero på en A alttför stor sniff på trillafonen B en dålig självkänsla att inte kunna ställa upp som dom andra grabbarna. Så vad gör man åt Carro? A ger en barn vagn B uppsöker en wand! Men frågan är ju kan vovven ställas till svars eller går en hund under ägare ansvaret eller Hur ska man veta om det är en hund eller en gris? Hur ska domstolen kunna avgöra om det är kenneln eller farmen som ska ta hand om henne i den magiska världen?
Har precis hittat hit – perfekt flykt från plugget, som inte är till jurist. En kommentar bara: På SJ i första klass brukar man få hämta kaffe själv från ett hörn av förstaklassvagnen där det också finns frukt och en liten kaka.
skriven
Angående lex talionis (öga för öga, tand för tand) så går den väl inte allt för illa ihop med civiliserade rättsordningar, eftersom den ger uttryck för proportionalitetsprincipen? "Huvud för öga, hand för tand" skulle passa sämre.