Nyckelväktaren

Tillbaka igen och denna gång från ett tåg! Känns lite speciellt med tanke på att J.K Rowling fick idén till Harry Potter på en tågresa mellan Edinburgh och London. Tåg är som bekant även färdmedlet till Hogwarts. SJ skulle dock behöva anamma det här med godisvagn. Efter en timmes resa har jag fortfarande inte fått kaffe, trots första klass-biljett. Nåväl, den här bloggen är ju inte till för klagomål på SJ, så vi slänger oss direkt in i kapitel 4 - Nyckelväktaren - istället.
 
Hagrid är ju en karaktär som det är svårt att inte tycka om, trots att han - som professor McGonagall anmärker redan i bokens första kapitel - beter sig oförsiktig åt. Inte sällan övergår hans oförsiktiga handlande till direkt farligt, för att inte säga kriminellt handlande. Detta kapitel inleder han med att riva ner dörren till den lilla stugan familjen Dursley befinner sig i, och inkasserar ett nätt litet hemfridsbrott; 4 kap 6 § 1 st i brottsbalken. Det skulle dock kunna bli fråga om ansvarsfrihet på den grunden att han handlar i någon form av nödvärn å Harrys vägnar. Trots allt befinner sig ju Harry, efter år av misshandel i en eller annan form från familjen Dursleys sida, instängd i en liten stuga med en man (Vernon) som beväpnat sig med ett gevär och är uppenbart panikslagen inför allt som har med magi att göra.
 
Det eventuella hemfridsbrottet må så vara. Värre är det med incidenten där Hagrid försöker förvandla Dudley till en gris, men av någon anledning misslyckas kapitalt (Hagrid menar på att Dudley redan är så lik en gris - själv tror jag mer på att det är det faktum att Hagrid använder en avbruten trollstav och inte är så jättekompetent när det kommer till förtrollningar som ligger bakom). Resultatet blir att Dudley tillfogas en svans. Ooops. Nu fanns väl knappast så många tankar kring liknande situationer när den svenska brottsbalken kom till, men det skulle nog gå in under misshandelsparagrafen i 3 kap 5 § brottsbalken. Civilrättsligt borde nog Hagrid (eller Hogwarts, med tanke på deras principalansvar för Hagrid) ersätta Dursleys kostnader för att senare plocka bort svansen. Jag kan även tänka mig att Dudley har rätt till kränkningsersättning.
 
Som läsare och Harry-sympatisör vill man såklart inte kännas vid att Hagrid kanske inte handlade helt korrekt. På ett moraliskt plan får ju Dursleys precis vad de förtjänat efter alla år av terror de utsatt Harry för. Juridiskt sett är jag dock mycket tveksam till Hagrids handlande. Att Dudley trots allt är ett barn gör inte det hela bättre. Hagrids agerande tyder lite på en "öga för öga, tand för tand"-inställning, något som inte går hand i hand med civiliserade rättsordningar.
 
Hur tänker ni kring Hagrids handlande? Är det okej att ibland ta lagen i egna händer? 
 
I nästa kapitel lämnar vi straffrätten och ger oss återigen in i civilrätten, när vi för första gången får stifta bekantskap med trollkarlsvärldens enda bank!