Den värsta födelsedagen
Då kickar vi igång bok 2! Det blev ett litet oplanerat uppehåll här, men det är väl så det ska vara mellan två säsonger...
När vi återser Harry i COS (Chamber of Secrets aka Hemligheternas kammare aka HP2) har det gått några veckor sedan hans möte med Voldemort. Sommarlovet spenderar han hemma hos familjen Dursley, och det visar sig inte direkt vara någon dans på rosor. Vernon har låst in alla Harrys skolsaker och till sin stora besvikelse får Harry inte ens några brev från Ron och Hermione. Som grädde på moset ska han spendera sin födelsedag med att sitta tyst på sitt rum och låtsas som att han inte finns, eftersom Vernon ska ha hem en stor företagsledare på middag i hopp om att få sälja en massa borrar (Vernons företag, Grunnings, tillverkar borrar). Jag tänkte att vi skulle uppehålla oss lite vid denna middag och ställa oss frågan vad man egentligen får göra för att ro i land en stor affär. Är det verkligen okej att bjuda på privata, flotta middagar?
När vi återser Harry i COS (Chamber of Secrets aka Hemligheternas kammare aka HP2) har det gått några veckor sedan hans möte med Voldemort. Sommarlovet spenderar han hemma hos familjen Dursley, och det visar sig inte direkt vara någon dans på rosor. Vernon har låst in alla Harrys skolsaker och till sin stora besvikelse får Harry inte ens några brev från Ron och Hermione. Som grädde på moset ska han spendera sin födelsedag med att sitta tyst på sitt rum och låtsas som att han inte finns, eftersom Vernon ska ha hem en stor företagsledare på middag i hopp om att få sälja en massa borrar (Vernons företag, Grunnings, tillverkar borrar). Jag tänkte att vi skulle uppehålla oss lite vid denna middag och ställa oss frågan vad man egentligen får göra för att ro i land en stor affär. Är det verkligen okej att bjuda på privata, flotta middagar?
Svaret är som så ofta i juridiken att det beror på. I brottsbalken har vi brott som benämns tagande respektive givande av muta (fram till 2012 benämnt mutbrott respektive bestickning), 10 kapitlet 5 a § och 5 b §. Definitionen för tagande av muta är följande: Den som är arbetstagare eller utövar uppdrag och tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget döms för tagande av muta till böter eller fängelse i högst två år. För givande av muta gäller följande: Den som lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån i fall som avses i 5 a § döms för givande av muta till böter eller fängelse i högst två år.
Som alltid får vi här börja bocka av rekvisiten. Om vi ska bedöma Vernons handlande så kan vi konstatera att det är givande av muta som kan bli aktuellt (medan företagsledaren, mr Mason, kan göra sig skyldig till tagande av muta) eftersom han potentiellt lämnar en muta. Vidare ska han göra detta som arbetstagare eller då han "utövar uppdrag". Förutsatt att mr Mason med fru bjuds hem enbart för att Vernon vill ro iland en stor affär och inte på grund av privata vänskapsband eller liknande, så kan man nog konstatera att Vernon utövar ett uppdrag (d.v.s sitt uppdrag som företagsledare). Det kniviga i bedömningen blir rekvisitet otillbörlig förmån. Att det är en förmån att bli bjuden på en privat, kostnadsfri middag råder inga större tvivel om. Detta räcker dock inte utan förmånen måste även uppfylla kravet på att vara otillbörlig. Vad innebär då detta? Ja, enligt förarbetena är en förmån otillbörlig om den "objektivt sett har förutsättningar att påverka utförandet av vissa uppgifter eller att uppfattas som en belöning för hur uppgifter utförts." I detta fall har vi att göra med en privat middag i Vernons hem. Den verkar förvisso relativt uppstyrd då Vernon och Dudley har hyrt smoking för ändamålet, och det är uppenbart att Vernon hoppas på att han genom sitt eget och familjens trevliga bemötande (...) ska charma mr Mason till att vilja göra affärer med Vernon. Middagen äger dock inte rum på någon superlyxig restaurang och det nämns ingenting om andra förmåner kopplade till middagen (t.ex. teaterbesök, resor eller utlämnande av kontanter eller andra dyrbara gåvor). Enligt min bedömning ger middagen snarare intryck av att vara en del av Vernons vanliga fjäskande för personer han kan ha nytta av. I tveksamma fall framgår det vidare av förarbetena att en förmån inte är otillbörlig om den "faller inom ramen för vanlig artighet människor emellan eller t.ex. utgör en allmän sedvänja eller accepterad kutym i seriös näringsverksamhet". Det kan här noteras att det knappast är ovanligt att någon bjuder på mat i samband med nätverkande i affärslivet.
Min bedömning landar därför i att nej, middagen utgör inget utbrott utan är laglig i brottsbalkens mening. Jag vill dock ta tillfället i akt att uppmärksamma er på en s.k. soft law-reglering som är relevant på detta område. Vad exakt soft law är vågar jag mig inte in på - det är en hel vetenskap i sig - men något förenklat kan sägas att det är självreglering som förekommer i olika branscher. Regelverken ifråga kommer alltså inte från riksdag, regering eller myndigheter, utan från exempelvis branschorganisationer. Företag och anställda hos dem som bryter mot soft law-reglering kan inte straffas inom ramen för det "vanliga" rättsväsendet, men kan exempelvis drabbas av ekonomiskt indirekt hårda sanktioner såsom uteslutningar och "bad-will" (d.v.s. dåligt rykte som medför färre kunder etc.). Vad gäller mutor så ger Institutet mot mutor, IMM, ut den s.k. "Näringslivskoden". Denna innehåller strängare regler än brottsbalken och följs av de flesta seriösa företagen. På grund av gränsdragningsproblematiken med vilka förmåner som är otillbörliga och inte, och den enorma negativa publicitet som kan följa med anklagelser om mutbrott, är det inte helt ovanligt att svenska företag har interna policys som helt förbjuder anställda att låta sig bjudas på middagar etc. (Så snälla läsare, låt er nu inte bjudas på en massa middagar av era arbetsgivares potentiella kunder utan att först kolla upp med närmaste chef! Jag friskriver mig från allt ansvar för det fall att ni försöker åberopa detta blogginlägg som ansvarsfrihetsgrund när ni åker dit för mutbrott...).
Det var allt för den här veckan! Nästa inlägg ska ni inte behöva vänta länge på - jag ser redan sjukt mycket fram emot att få skriva det eftersom vi då äntligen ska se the Ministry of Magic in action! Då blir det förvaltningsrätt såväl som Europakonventionen. Stay tuned!
skriven
Dursleys verkar inte få tillräckligt mycket stryk i det inlägget, så jag tar det i kommentarsfältet.
Du konstaterar att en bjudmiddag är en förmån, vilket jag helt håller med om bör vara huvudregeln. Däremot är det mer tveksamt om en middag med Dursleys är en förmån. Det låter väl mer som en pina?
Det ses med spänning fram mot förvaltningsrätten!